Tråkigt
Näst sista dan på jobbet men min arbetsprestation verkar inte vara riktigt 100 %. Hemma är det körigt med när man slutat för dan så ska man ju köra hem som tar en halvtimme ta med barnen från dagis och fritids nu är de ju inne i Mantorp samhälle eftersom deras ordinarie har semester stängt, stressa hem och laga mat, brukar man få hjälp med det? NEJ! Sen är det ju detta med disken, där brukar man heller inte få nån hjälp med, tvätta och städa får man ju ingen hjälp med heller, trots att jag tjatar. Sen är det ju detta med bilen, får själv kolla och fylla på i kylaren och kolla däcken, och i våran hushåll är det kvinnan som tvättar bilen med. Vad gör mannen, joo han kan ju hjälpa till och läsa saga till nån av barnen på kvällen. Och så kan ju han stå och vända på den jävla biffen vid grillen, bara jag har marinerat och förberett grillen och gjort sallad, potatis och brödet. Sen ska ju jag duka och efteråt duka av, men så är det nog för de flesta kvinnor, jag är nog inget undantag. För min man han jobbar ju kroppsligt hela dagarna så han orkar inte hjälpa till hemma, men jag sitter ju bara vid ett skrivbord så mitt jobb är ju inget "riktigt" jobb... Usch så tråkigt att skriva av sig här men så ser mitt liv ut just nu. Undrar vart vårt förhållande är på väg? Har ju inte gjort nåt bara han och jag på ett och ett halvt år, skulle ha åkt till Vadstena igår med motorcykeln var det planerat men vi hade ingen barnvakt, jag orkar inte planera mer blir ju aldrig av, vet ju aldrig när mannen kommer hem på kvällarna, så det är så många gånger jag har fått avblåsa allt jag har planerat för oss. Mår så dåligt av detta, vet inte vad jag ska göra, gråter hela dagarna, sminket som jag får på på morgonen är borta på kvällen för allt bölande. Har inga större förhoppningar längre... Undrar om det finns nåt att rädda snart?
Kommentarer
Trackback
